PROSODIA är specialiserat på utbildning som rör svenska som andraspråk, särskilt uttal.
Vi erbjuder undervisning och kompetenshöjning för lärare.
Läs mer
Har ni personal på företaget, som behöver bättra på svenskan?
Läs mer
Öka dina chanser att få det jobb du önskar.
Förbättra ditt svenska uttal!
Läs mer
Increase your chances to get a good job.
Improve your Swedish and Swedish pronunciation.   
Practise at home at your computor. Vasaaaru? contains video lessons and exercises.
Tренируйся на компьютере. Диск содержит видеоуроки и упражнения.
Prosodia har kvalitetssäkrat metoder och läromedel i olika pilotprojekt.
Uttalsprojektet, andra projekt.
OM SVENSKT UTTAL
Vasäjevi ejennntlien?
Du kanske reagerar på titeln – Vasaaaru?:
- Så där säger man väl inte!? Det är ju bara i Stockholm man talar så.
Njaa, faktum är att om vi skulle spela in oss själva och skriva ner precis vad vi säger, så skulle vi upptäcka att vi inte uttalar mycket av det som finns i skriften. De flesta svensktalare är inte medvetna om detta.
Reduktioner förekommer i svenskans alla varianter men kan skilja sig i vissa avseenden. De vanligaste reduktioner och assimilationer som förekommer i Mellansverige är även utbredda över resten av landet, med undantag för sydligaste Sverige. Den mellansvenska varianten är också den dominerande i media.
Några exempel:
ett skrivet d blir r i vissa ljudomgivningar
något, någon etc reduceras till nåt och ett skrivet g sväljs, som i roli(g)t
r och t som ändelse i slutet av ord försvinner ofta eller försvagas; ha(r), skrive(r), de(t), äti(t)
Det är väsentligt att förstå och höra skillnaden på tal- och skriftspråk. Många invandrare, som varit här flera år, blir förvånade, när de plötsligt förstår att utsagorna: Hurere? är detsamma som Hur är det? och Varerom? är Var är de? De vanligaste uttrycken och begreppen förblir, ifall detta inte belyses, ett mysterium för de som försöker lära sig svenska. De tycker att den svenska de lär sig ur böcker och i skolan inte stämmer överens med det som talas.
I det perspektivet är det inte svårt att förstå att många får problem med stavning och med att lära sig böjningsformer. Verb i presens t ex har ändelsen –r eller –er. Men i talad svenska faller dessa bort och man kan luras att tro att det är infinitivformen och skriva den istället.
Det är mycket viktigt att du som lär dig svenska på ett tidigt stadium förstår skillnaderna i tal och skrift och att du hör hur språket verkligen låter – att vi talar i fraser, där ett eller flera ljud är långa och att det som är överflödigt och stör flytet, försvinner. Det är därför vi reducerar.
Jag hoppas att titeln Vasaaaru? och detta läromedel i sin helhet, kan bidra till du övar och lär dig det viktigaste i det svenska uttalet, nämligen:
att förlänga rätt ljud i en utsaga
att göra en tonförändring i samband med förlängningen
att utöka antalet vokalljud
skillnaden mellan skrift och tal
skriftens representation av talet
.
Paula Grossman
ladda ner som pdf
Kortfattat om prosodi i uttalet
Paula Grossman
Uttalets prosodi är framför allt språkets rytm och melodi. Det som ger svenska språket dess rytm är kontrasten mellan långa och korta stavelser. Just detta fenomen, att man förlänger ett ljud (vokal eller konsonant) i den betonade stavelsen, är något som är specifikt för svenska.
Det finns språk
helt utan betoning (thailändska, arabiska m fl)
språk med betoning på en viss stavelse, s k bunden betoning (franska, spanska, finska m fl) språk som har rörlig betoning, antingen lexikalt eller morfologiskt bestämd betoning.
Svenskan har morfologiskt bestämd betoning, liksom engelska, danska, tyska och holländska. Man måste alltså veta något om ordens uppbyggnad för att kunna betona rätt. Här spelar t ex prefixen en stor roll. Vilka prefix är alltid betonade respektive obetonade? Jämför t ex orden betalar och olika. I sammansatta ord har svenskan två betonade stavelser, vilket är ett nytt betoningsmönster för de flesta som lär sig svenska.
Betoningen i svenska, realiseras alltså primärt genom förlängning av ett ljud. Den betonade stavelsen är lång antingen genom att vokalen eller den efterföljande konsonanten är lång. Det är kontrasten mellan långa och korta stavelser som ger den svenska rytmen. För svenskan gäller också att kontrasten mellan långt och kort måste vara stor. Man ”vilar” på de långa ljuden.
Viktigt är också att betoning innebär tonförändring, dvs att tonen går upp eller ner i den betonade (långa) stavelsen. Tonen stiger i ”accent 1-ord” (akut) och faller i ”accent 2-ord” (grav). Detta kan många, men inte alla uppfatta. Tonvariationerna är emellertid mer komplicerade än så, men detta är bara av teoretiskt intresse. Intonationen varierar hos olika talare och i olika delar av landet. Därför är det väsentligaste att i undervisningen påpeka att man måste göra en tonförändring, men inte exakt hur den ska vara.
Som nämnts tidigare är betoningen av svenska ord beroende av den morfologiska uppbyggnad. Varje ord har alltså sin speciella betoning men de flesta icke sammansatta ord har betoningen på första stavelsen. Alla ord i en fras är inte betonade. Vilka ord som är betonade beror på vad man vill framhålla – vad meddelandet är. Ord som man nästan alltid betonar är substantiv, adjektiv och verb – dvs informationsbärare samt partiklar. ”Småord” – t ex pronomen, prepositioner, kopula, ”inte” – kan vara betonade beroende på sammanhanget, men är det oftast inte.
Tylösandsdagarna 30 juni-1 juli 2007
Effektiv uttalsträning – är det möjligt?
Sammanfattning av föreläsning med Paula Grossman, Tylösand 1 juni 2007
Vi som arbetar med svenska som andraspråk vet att ett bristfälligt uttal är ett stort hinder för förståeligheten och därmed också för anställningsbarhet och integration. Dessutom underlättas den övriga delen av inlärningen, om inläraren har en god uttalsgrund.
Forskning och praxis har kommit fram till att det är prosodin som är avgörande för att svenskan skall låta svensk. Bland de prosodiska elementen är det framför allt de enskilda ljuden och stavelsernas längd som har avgörande betydelse och som också utgör den största svårigheten för flertalet invandrare.
Uttalsprojektet har visat att vad som krävs för att få till stånd en effektiv uttalsträning på skolan är:
- insikt hos skolledningen om uttalets betydelse och satsning på detta
- lärarfortbildning i metodik för uttalsträning och vid behov även datakunskap (filhantering, ljudinspelning..)
- läromedel där uttalet prioriteras på nybörjarstadiet
- datorstödda uttalsläromedel
Ca 60 sfi-lärare har hittills fått utbildning i Prosodia-metoden och integrerat den i sin undervisning. Utvärderingar av undervisning med metoden visar goda resultat.
Prosodia-metoden kännetecknas av:
Urvalet
- en prioritering av innehållet i undervisningen av de väsentligaste och distinktiva dragen i svenskan (framför allt prosodin; längd, vad som är långt, vissa långa vokalljud, reduktioner)
- ett systematiskt upplägg
Metodiken
- lyssna och tala
- bokstäver och text introduceras successivt
- hjärnbaserad; sång, rytmisering, rim, rörelse, talkör, symboler, bilder …
- uppföljande och kompletterande träning i datasal eller hemma med Lingusbaserade övningar
|
